Om livet med mina fantastiska hundar

Så var det årets första söktävling. Enzo var rätt nonchalant under själva skicken. Stannade och kissade inne i rutan, rullade sig i mossan, stannade och tittade på den blå himlen… Han hittade figgarna, men jag kan säga att han lökat så mycket att vi hade SEX sekunder kvar innan tiden var slut… :O
Påvisen däremot (som vi ju haft såna problem med) var KLOCKRENA! Var sån himla fart att jag trodde jag skulle snubbla å slå ihjäl mig.
Lydnaden gick oväntat dåligt. Fot i koppel är vi inte lika bra på som fot utan koppel (av nån outgrundlig anledning). Framförgåendet avstog vi, jag visste att vi ändå inte skulle bli uppflyttade så då ville jag inte ens försöka eftersom vi inte är klara med det momentet än. Läggande under gång och inkallning var bra. MEN HAN KNALLADE PÅ APPORTERINGEN!! Det var första gången på flera år. Jag blev så överraskad att jag inte ens sa nånting utan lät han gå. Hopp-sitt-hopp töntade vi också bort.

Äh, strunt samma. Nu ska jag kolla sbks kalender för att se när nästa tävling kan tänkas vara.

Herre jösses, skulle lika gärna kunna lägga ner bloggen helt. Skriver ju aldrig i den längre… Har varit väldigt mycket jobba-sova-jobba-sova på sistone och hundarna har väl inte gjort så där jättemycket precis.

Förra helgen var vi på landet med mamma och Ebba i alla fall! Var otroligt mysigt. Jag var ju väldigt sjuk, men hundarna springer ju fritt ute där så de stormtrivdes!

Har kommit igång rätt bra med träningen igen. Blev en liten paus när jag började jobba och dessutom blev sjuk, men idag skulle jag tävla med Gizmo vilket blev den där extra sporren jag behövde. Träningen går SJUUUKT bra!! Ni vet ju vad man säger om pauser, de behövs ibland för att saker och ting ska sjunka in.
Tävlingen idag var dock mindre lyckad. Jag märkte tidigt på Gizmo att han var väldigt… splittrad kanske är ordet jag söker. När jag vände mig om vid platsliggningen hade han satt sig upp. Efter typ en minut och femtio sekunder (av två minuter) kunde han inte längre hålla sig utan började leka med schäfern som låg bredvid. Resten av momenten var ömsom vin, ömsom vatten. Världshistoriens (i alla fall i Gizmos värld) finaste fotgående, vilket också blev tilldelat dagens högsta betyg i ettan. Efter att kossorna i hagen bredvid plan brutit sig ut i höstas och traschat hela appellplanen så var det väldigt intressanta hål i marken som ALLA hundar utom Gizmo ville undersöka. Han hade tvärtom jättefin kontakt med mig hela tiden. Dutti! Läggande under gång var också jättefint, men tyvärr nollade vi både inkallning (tjuvstart) och ställande (stannade inte alls). Apporteringen är ju vår akilleshäl i vanliga fall men vi fick i alla fall en femma idag. Hoppet var jättebra. Lägsta totalpoängen som jag någonsin fått under alla år jag tävlat hund, men jag bryr mig inte tillräckligt för att älta om den, eller ens skriva siffran här i bloggen.

Om ett par veckor är det appellsök med Enzo i Bro-Håbo! Jag är sjukt taggad. Han går så hiiiimla fint just nu! Vi har tränat mycket linförighet sista veckan. Eftersom det var ett par år sedan vi tävlade lydnadsklass ett så har vi inte gått så mycket fot i koppel sen dess, och det är lite tråkigare än fritt följ tycker Enzo. Men nu har han hittat sin härliga attityd även i det momentet. Eftersom sökträningen gått så himla bra under vintern så förväntar jag mig inget mindre än uppflytt den 25.

Våren har kommit sen jag uppdaterade sist! När jag och Gizmo var ute å promenerade i skogen innan tävlingen såg vi BLÅSIPPOR!!!

Hoppas alla kära vänner där ute mår riktigt bra. Jag ska tassa runt lite i några av de bloggar jag brukar följa innan jag går ut och tränar med Enzo.

Kram /M