Självförtroende, bakslag och förväntan
Mitt nyvunna självförtroende i lydnaden sjunker, vi tar våra kortispass inne, men de känns så otillräckliga! Vi behöver ut! På ytor å får avstånd och störningar!
Inne går det ju hur bra som hellst, men ute är det kallt, man håller på att slå ihjäl sig och kan inte klandra hunden för att hon vill hålla sig på avstånd från matte som ideligen håller på att sätta sig på ändan.. *suck*
Så när man väl vågar sig ut på träning så går det käpprätt!
VÃ…REN KOM NU!!!!!
Iaf så tänker jag starta i maj.. Thats IT! Inget mer uthalande..
Innan dess ska vi gärna gått några spår (gärna 3 förstapris) och varit på minst 1 utställning.. Det blir en inoff i forshaga Ishall den 10:e april..
Första Lydnadstarten: 23 maj
Andra: 28 maj
Sen finns det flera i början på juni!
Annars så pusslar vi liksom alla andra med tiden.. Denna ogreppbara sak som det alltid är brist på.. Jobbar kortare pass på nya jobbet vilket är bra, nu ska man bara få dessa pass att stämma med gubbens pass, med barnomsorg och barnvakter och tider för föreläsningar..
Förväntan finnes ocksÃ¥.. Men det fÃ¥r jag skriva om en ennan gÃ¥ng…
